Marias blogg

Okej mina vänner, idag har det helt klart varit en av de sämre dagarna i mitt lilla liv.
Allt började igår kväll när jag såg att alla biljetter till 07.30 planet var slut.
Lite nedstämd gick jag och la mig men tänkte att aja, jag får i alla fall sovmorgon.

10.00 går jag upp. Sätter mig framför tvn och äter lite frukost.
Klockan halv 1 börjar jag göra mig iordning och har planerat allting perfekt.
tjugo över 2 går jag ifrån huset... precis enligt mitt schema.
Flugbussen ska gå 10 i 3 och den går ifrån Statoil.. så det tar ca 20-25 min att gå dit.
Kommer fram lite tidigare än beräknat så jag går in och köper en dricka på Statoil.
Sen börjar jag vänta på flygbussen.
Jag väntar...
och väntar
och väntar.
Ingen buss kommer.
När klockan blir 10 över 3 och planet går 4 börjar jag få lite smått panik.
Johan ringer och säger att han står på flygplatsen och där säger dom att flygbussarna SLUTAT GÅ.
PANIK!!
Vad ska jag göra..... min första tanke. TAXI.
Jag ringer taxibolaget och säger att jag har sjukt brottom och måste ha en bil NU!
Idioten på taxibolaget säger att bilen ska vara där om bara några minuter. Efter att ha väntat i en kvart och bilen fortfarande inte har kommit börjar jag lipa.
Johan ringer igen... och säger att tyvär kommer jag aldrig hinna.
Då börjar jag gråta ännu mer.
Sakta börjar jag gå tillbaka hemmåt och gråter vid det här laget ganska mycket.
Ringer Pappa och säger att jag inte kan komma hem... och gråter hysteriskt.

Nu vill jag bara pointera att jag har VÄRLDENS BÄSTA PAPPA!
Han är mitt allt och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom!
För han fixar en tågbiljet åt mig!!!!
Tåget går 16.45.
Johan hinner hem och kör mig till stationen där jag äntligen får börjar resan tillbaka till Sthlm!

Tyvärr så slutar ju inte allting så gott som man kan hoppas på,
för tåget lyckas ju självklart bli 35 min försenat.. men vad sjutton.
det var jag väl värd!!!!!!!!!

---

Att gråta är inte något som jag gör sådär jätte ofta.
Visst är jag en syperkänslig person som väldigt lätt blir känslosam och som ALLTID gråter till "extreme home makeover".
Men gråter offentligt gör jag inte så ofta.
Varför jag började gråta så som jag gjorde vid busshållplatsen idag vet jag inte.
Jag känner mig kanska känslomässigt urladdad och har nog inte mått sådär 100% bra den senaste tiden.
Det brast helt enkelt.

Oh well, Jag är här nu och i morgon bär det av till ARVIKAFESTIVALEN.
Längtar sjukt mycket efter att få träffa alla mina små babes. <3
OCH SE KATE NASH!

Nu måste jag sova. om jag kan.
Ska ta sprutor i morgon med... HATAR sprutor.. så jag kommer säkert tänka på det hela natten.